Svensk dressyr i förändring – ett decennium av utveckling med häst och ryttare i centrum

Genom kontinuerliga regeländringar, pilotprojekt och ett nära samarbete med landslagsledningen har Svenska Ridsportförbundets dressyrkommitté under det senaste decenniet arbetat målmedvetet för att stärka hästvälfärden, öppna upp sporten för fler och höja kvaliteten i alla led, från unga ryttare till internationell toppnivå.

Valfritt med sporrar och kandar

Redan 2015 togs de första stegen mot större valfrihet för ryttare. Då blev användningen av kandar och sporrar frivilligt, något som var unikt i en internationell kontext.

– Man glömmer lätt att det varit valfritt med sporrar och kandar under så många år. Eftersom kandar fortfarande är ett krav internationellt finns det kvar i stor utsträckning även på nationell nivå. Men vi ville öppna upp möjligheten och göra det valfritt där beslutet ligger hos ryttaren att fundera på vad man känner att man behöver och vad som passar hästen bäst, säger dressyrkommitténs ordförande Maria Nilsson.

År 2017 introducerades klasser med FEI:s program för Children vid SM, vilket öppnade för fler unga ryttare att delta i mästerskap. Samma år blev det även obligatoriskt med ridhjälm vid nationella dressyrtävlingar. Internationellt följde FEI efter med samma hjälmkrav 2021.

Hästvälfärd och ryttarutveckling i centrum

Med fokus på hästvälfärd infördes kontroll av mun och nosgrimmor 2018. Samtidigt lanserades Mats Mellbergs Cup, en dressyrcup för unga ryttare med fokus på ryttarutveckling. Denna linje förstärktes 2019 när möjligheten att arrangera bettlösa dressyrklasser infördes och Ride and Learn Cup startades med målet att utbilda och inspirera våra yngsta ryttare. Samma år förändrades regelverket för unghästar. Sedan 2019 får den första tävlingsstarten för en 4-årig häst ske tidigast 1 april. Dressyrkommittén har följt upp regeln och i TR II 2025 kompletterat med 14 dagars tävlingsuppehåll efter start för 4-åringar.

2021 togs nästa steg med en gemensam dressyrallsvenska som följer förbundets ryttarutvecklingstrappa. Året därpå påbörjades ett pilotprojekt inom lättridning, som ett led i att anpassa tävlingarna efter både hästarnas och ryttarnas utvecklingsnivå. Arbetet med lättridning fortgick även under 2023.

– När vi utvärderade pilotprojektet med lättridning beslutade vi att införa det i TR 2025. Det känns väldigt bra att kunna öppna upp den möjligheten. Responsen har varit mycket positiv och lättridning har blivit populärt efter regeländringen. Det har också lett till att fler väljer att starta i de klasser där lättridning är tillåten, säger Maria Nilsson.

Harmoni som nyckelbegrepp

2024 markerade ett viktigt steg i den svenska dressyrens fortsatta utveckling. Då infördes Stora Enso Riksmästerskap med harmonibedömning som ett centralt inslag. Harmonin mellan häst och ryttare betonades även genom en riktad fortbildning för domare som dömer 4-åriga unghästklasser.

– Vi har häst och ryttare i centrum och där vill vi se harmonisk ridning. Det är i fokus även hos domarna och vi för dialog med dem om hur harmoni ska bedömas. Om två ekipage har lika poäng vill vi att det är harmonin som ska avgöra. Vi har bra diskussioner i dressyrkommittén och det är också en anledning till att det rört på sig. Pilotprojektet med childrenbedömning har fått bra bemötande bland deltagarna. Att domarna kan ge unga ryttare feedback direkt efter ritten gör mycket. Konceptet ger ryttaren större möjlighet att förstå bakgrunden till den bedömning som gjorts.

2025 har svensk dressyr tagit ytterligare kliv framåt:

• Valfritt att använda nosgrimma i kombination med tränsbett.
• Lättridning tillåts i dressyrprogram upp till och med LB:3.
• I LC:1 och LA:1 ges arrangörer möjlighet att välja mellan lång eller kort bana.
• Harmoni har blivit en fast bedömningspunkt i unghästprogrammen, utöver att det redan gäller i ungponnyklasser och som pilotprojekt i childrenklasser.

Den nya bedömningspunkten för harmoni innebär att domaren fokuserar på om ekipaget visar "ett tillitsfullt partnerskap utvecklat i överensstämmelse med utbildningsskalan, där hästen presenteras i korrekt form och tempo med sluten mun och lugn svansföring."

Dressyrkommittén lyfter att förändringsarbetet vilar på långsiktighet och dialog, med kontinuerlig översyn av det befintliga regelverket.

– Det är inte en nackdel att kritiska frågor kommit upp. Det visar att ämnet engagerar och har gjort att viktiga frågor lyfts. Förändringar sker stegvis utan förhastade beslut för att inte behöva backa tillbaka vid behov. Där är våra olika pilotprojekt väldigt bra exempel på att något testas innan vi implementerar det i reglerna. Vi tar ett steg i taget och gör allt för att gå i rätt riktning, säger Maria Nilsson.

Samtidigt fortsätter svensk dressyr att utvecklas på elitnivå. Maria Nilsson understryker även det täta samarbetet med landslagsledningen för att framhäva svensk dressyr i internationella sammanhang.

– Vi tycker att det är jätteroligt att alla svenska ryttare fick över 70 procent i den inledande klassen på EM, det tyder på en hög lägsta nivå. Det är en bit kvar till den riktiga toppen, men i år kändes det ändå som ett riktigt bra Europamästerskap. I dialog med landslagsledningen har vi också fått uppfattningen om att det är många ekipage påväg upp som knackar på dörren. Vi har så många fina ekipage nu, det är inget snack om saken.