Det går att stoppa mobbning, men det kräver långsiktigt och målmedvetet arbete. För att minska antalet utsatta barn och unga måste vi arbeta främjande och förebyggande. I den här webbkursen går vi igenom vad det innebär och hur du kan arbeta med detta i praktiken för att bidra till en trygg social miljö i din roll som ledare inom ridsporten.

Läs texten: Varför behövs ett trygghetsarbete inom ridsporten?

Över 140 000 barn blir utsatta för mobbning varje år. Det är en omfattande och gemensam samhällsutmaning. Ridsportens trygghetsarbete kan vara en del av vår gemensamma lösning för att minska mobbningen i Sverige.

Genom att arbeta systematiskt med trygghetsarbete kan vi bidra till att skapa en trygg ridsport där risken för att barn blir utsatta minskar. I den här delen av kursen kommer vi fokusera på främjande och förebyggande sätt att agera. Ett trygghetsarbete kan se ut på liknande sätt oavsett om det handlar om att skapa en trygg miljö i exempelvis stallet, på tävlingsplatsen eller på internet.

Ridsport är i grund och botten en positiv miljö där de flesta mår bra och känner gemenskap. Det innebär dock inte att ridskolan, stallet eller föreningen är immun mot att barn och unga blir kränkta eller känner sig otrygga. Mobbning och kränkningar är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer på alla platser där barn och unga befinner sig, men vi vet också att det går att stoppa genom riktade främjande och förebyggande insatser.

Halvhalt

Vad är mobbning egentligen? Hur skulle du besvara den frågan?
Fundera en liten stund innan du går vidare.

Läs texten: Hur definieras mobbning och kränkningar?

Mobbning är ett stort och komplext begrepp, men kort sammanfattat kan det beskrivas som att det är systematiska kränkningar över tid där den som blir utsatt känner sig i underläge.

Mobbningsbegreppet visar att det finns ett mönster i de kränkningar som barnet utsätts för. För att på ett effektivt sätt kunna förebygga framtida kränkningar och stoppa mobbning som sker nu, behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna till varför mobbning faktiskt uppstår. Orsakerna kan till exempel vara kopplade till individen, gruppen, organisationen/föreningen eller samhället i stort.

Friends brukar beskriva en kränkning som något som någon säger eller gör mot en annan person som får denne att känna sig ledsen, sårad och mindre värd. Detta kan se ut på flera olika sätt.

Vad kränkningar är konkret kan beskrivas på flera olika sätt. Ett sätt att förstå vad det innebär är att dela in i kränkningar i tre olika kategorier: verbala (muntliga) , fysiska och psykiska kränkningar. Kränkningar från de olika kategorierna kan hända samtidigt, exempelvis kan en person både vara utsatt fysiskt och verbalt. En person kan även vara utsatt både på internet och i det fysiska rum som de är i.

Fysiska
Fysiska kränkningar är bland annat att slå, sparka, knuffa, spotta, lägga krokben, nypa, dra av kläder, tränga upp emot vägg, tafsa, ta sönder saker, gömma saker o.s.v. Man kan också fysiskt kränka personer utan att ta i dem genom att inkräkta på deras integritet genom att komma för nära på ett hotfullt sätt.

Verbala
Verbala kränkningar är bland annat att säga kränkande ord och kommentarer, skämta på ett sätt som inte alls är menat att vara roligt, prata skit om hur någon rider, klaga vid träning eller tävling, sprida rykten, ge öknamn, hota, reta, kommentera, klottra, sprida rykten, härma.

Psykiska
Psykiska kränkningar är bland annat att sucka, gestikulera, kasta blickar, göra miner, göra snuskiga tecken, frysa ut någon, skratta bakom ryggen, viska, att man vänder ryggen till när någon kommer, att aldrig titta upp när personen kommer till stallet, att någon aldrig blir inkluderad i kallpratet, att någon aldrig får frågan om hur det var i helgen, att flytta sin stol några centimeter när någon sätter sig bredvid, att alla reser sig upp och byter bord när man sätter sig bredvid dem i cafeterian.

Via nätet
Kränkningar från alla de tre kategorierna kan även ske via nätet. Det kan till exempel vara att inte inkludera någon i gruppchattar (psykisk kränkning), att lägga upp en bild eller video från en träning mot någons vilja (fysisk kränkning) eller skriva elaka kommentarer (verbal kränkning).

Vilken typ av kränkning tycker du är svårast att upptäcka?

1. Fysiska
2. Verbala
3. Psykiska
4. Via nätet

Tack för ditt svar!
Det är viktigt att komma ihåg att kränkningarnas effekt inte alltid står i proportion till hur tydligt de märks. Psykiska och digitala kränkningar kan vara svårare att upptäcka, men det betyder inte att de gör mindre skada än fysiska och verbala kränkningar. Samtala gärna med någon annan ledare om vilka kränkningar hen brukar uppleva och vilka som kan vara lite svårare att upptäcka. Hjälp & stötta varandra med tips och råd!

Större risk att bli utsatt

Vem som helst kan bli utsatt för kränkningar och mobbning, men vissa grupper är mer utsatta än andra. Till exempel unga HBTQ-personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med annan hudfärg än vit.

Orsakerna och förklaringarna till att dessa grupper är mer utsatta är många och komplexa. Förenklat går det att säga att den gemensamma nämnaren för alla riskgrupper är att de hamnar utanför bilden av vad en ”normperson” är och hur den ser ut.

I avsnitt tre kommer vi fördjupa oss mer om normer samt hur ett synliggörande och granskande av normer kan bidra till trygghetsarbetet i er förening.

Kön
Begreppet kön enligt diskrimineringslagen innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering.

Ofta används begreppen könsidentitet eller könsuttryck istället för könsöverskridande identitet eller uttryck, för att inte befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön.

Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer.

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning
Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.

Sexuell läggning
Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av.

Ålder
Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen, Do.se

Fråga 1 av 3

Systematiskt trygghetsarbete innebär att arbetet ska genomsyra hela verksamheten och att det ska finnas en långsiktig plan för hur det ska gå till. Vilka är de arbetssätt som behövs för att trygghetsarbetet ska ge så stor effekt som möjligt?

Markera de alternativ som är rätt. Du kan markera flera alternativ.

1. Främjande
   
2. Förebyggande
   
3. Åtgärdande
   
4. Upptäckande

Det stämmer!
För att ett systematiskt trygghetsarbete ska vara heltäckande och ge så stor effekt som möjligt behöver vi jobba utifrån alla fyra arbetssätt.

Fråga 2 av 3

Hur brukar Friends definiera en kränkning?

1. Något som någon säger eller gör mot en annan person som får denne att känna sig ledsen, sårad och mindre värd.
2. När någon känner sig i ett underläge över än längre tidsperiod.
3. När någon missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna i t.ex. skolan eller stallet.

Det stämmer!
Det är så Friends brukar definiera en kränkning. Det behöver inte ha skett över en längre tidsperiod. Och när någon missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna handlar det om diskriminering.

Fråga 3 av 3

Vilken typ av kränkning är det här exempel på?

Skratta bakom ryggen, vända ryggen till när någon kommer, att aldrig titta upp när personen kommer till stallet.

1. Fysiska kränkningar
2. Verbala kränkningar
3. Psykiska kränkningar
4. Kränkningar via nätet

Det stämmer!
Det här är exempel på psykiska kränkningar. De kan vara svårare att upptäcka, men det betyder inte att de gör mindre skada än fysiska och verbala kränkningar.

Hur ser det ut hos er?

Här är några reflektionsfrågor att ta med från det här avsnittet. Diskutera gärna tillsammans med några andra ledare inom din verksamhet och fråga gärna också hur barn och unga upplever att stämningen i stallet är.

• Hur kan ni i ert stall eller förening göra för att upptäcka fler kränkningar som sker?
• Hur ni kan jobba för att alla (även barn och unga) ska känna till vad kränkningar är och att de kan vända sig till vuxna om något har hänt?

Reflektionsfrågorna från alla avsnitt finns också i ett samlat dokument att ladda ner i kursens sista avsnitt, Stöd & Råd.

Halvhalt

Vad kan du göra för att främja en positiv social miljö i det sammanhang där du är ledare?

Utdrag ur ridsportens värdegrund
Våra värderingar utgår från allas lika värde och en tydlig demokrati där alla kan påverka. Utifrån ledorden ansvar, respekt, engagemang, glädje och tillsammans, arbetar vi för värderingar och en ridsportanda som är vårt gemensamma förhållningssätt gentemot hästar och människor.

Ridsportandan står för hög säkerhet, etik och moral. Den skapar trivsel och trygghet och hjälper oss att arbeta tillsammans och för våra hästars bästa. Ridsportandan gör det enklare för alla att ta ansvar och agera utifrån våra gemensamma värderingar. Det blir lätt att göra rätt. Ridsportandan skapar kraft i organisationen och gör att alla – aktiva, ledare och föräldrar – kan vara goda ambassadörer för ridsporten. Vi är bäst tillsammans!

Hästen

• Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden
• Jag behandlar alla hästar med respekt
• Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag reagerar om den far illa
• Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte mer än vad vi har förutsättningar att klara av
• Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens om hästen

Människan

• Jag visar respekt för alla människor
• Jag bekräftar och berömmer andra
• Jag berättar öppet och tydligt om jag har olika uppdrag och roller
• Jag är en god förebild för ridsporten
• Jag tar ansvar och agerar om någon bryter mot våra regler

Halvhalt

• Hur väl känner du till barnkonventionen och ridsportens värdegrund?
• Vad skulle du behöva veta mer om för att kunna använda dem som verktyg i din roll som ledare?
• I avsnittet Stöd och råd finns mer material om barnkonventionen inom idrottsrörelsen, som kan vara en bra start om du vill ha mer information.

Exempel på unga ledares ansvar

• Främja en trygg social miljö bland barn och unga
• Arbeta för att alla barn ska känna sig sedda genom att t.ex hälsa och fråga hur de mår, om de behöver hjälp med något o.s.v.
• Meddela en vuxen om de ser eller hör om någon som blivit utsatt för något

Exempel på vuxna ledares ansvar

• Skapa och upprätthålla rutiner för ett systematiskt trygghetsarbete
• Ge förutsättningar för barn och ungas inflytande och delaktighet
• Agera vid en kränkningssituation och vidta de åtgärder som krävs

Fråga 1 av 3

Vilket av nedanstående alternativ är ett exempel på främjande arbete?

1. Att öka vuxennärvaron i stallet för att stärka tryggheten, om det har framkommit i en kartläggning att platsen upplevs som otrygg.
2. En föreläsning eller samtalsgrupp där man lyfter frågor om trygghet, normer, utanförskap eller hur man kan vara en schysst kompis.
3. Att du som ledare säger ifrån när du hör kränkande språkbruk från ett barn, och tar det vidare i enskilt samtal.

Det stämmer!
Kunskapshöjande aktiviteter som föreläsningar och samtalsgrupper är exempel på främjande aktiviteter. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg miljö och det pågår hela tiden och utan att något särskilt har hänt.

Fråga 2 av 3

En central utgångspunkt i Barnkonventionen är att alla barn och unga är rättighetsbärare. Vad innebär det?

1. Att barn och unga har huvudansvaret för att skapa en trygg miljö inom ridsporten.
2. Att barn och unga har rätt att bestämma allt i stallet.
3. Att alla barn och unga är individer med egna rättigheter som har rätt att få komma till tals och bli lyssnade på.

Det stämmer!
Det innebär att att alla barn och unga är individer med egna rättigheter som har rätt att få komma till tals och bli lyssnade på. Det är en viktig utgångspunkt inom hela ridsporten. Däremot kan barn och unga inte bestämma allt, och det är alltid de vuxnas ansvar att det är en trygg miljö inom ridsporten.

Fråga 3 av 3

Vems ansvar är det att agera vid en kränkningssituation och vidta de åtgärder som krävs?

1. Vuxna ledare
2. Unga ledare
3. Vuxna och unga ledare tillsammans

Det stämmer!
Du som ung ledare har aldrig ansvar att själv ingripa eller hantera situationen, men det är såklart jätteviktigt att meddela en vuxen i stallet som kan agera och vidta de åtgärder som krävs. De vuxna har alltid det yttersta ansvaret för att inget barn riskerar att utsättas för kränkningar och diskriminering, men även du som är ung ledare kan hjälpa till att bidra till en trygg verksamhet.

Hur ser det ut hos er?

Här är några reflektionsfrågor att ta med från det här avsnittet. Diskutera gärna tillsammans med några andra ledare inom din verksamhet och fråga gärna också hur barn och unga upplever att stämningen i stallet är.

• Hur brukar/kan du göra för att öka ungas inflytande i de sammanhang där du är ledare?
• Varför är det viktigt att arbeta aktivt med det främjande och förebyggande trygghetsarbetet? Hur skulle ni kunna göra det ännu mer i det sammanhang där du är ledare?
• Har ni en samsyn i er förening kring hur ni arbetar aktivt med trygghetsfrågor?

Reflektionsfrågorna från alla avsnitt finns också i ett samlat dokument att ladda ner i kursens sista avsnitt, Stöd & Råd.

Vad är normer?

Du kanske har hört talas om normer, men vad betyder det egentligen? Vilken av dessa förklaringar tror du är en beskrivning av ordet?

1. Normer är nationella lagar för hur vi ska bete oss mot varandra.
2. Normer är osynliga regler eller förväntningar på hur vi ska vara, tycka och tänka för att passa in.
3. Normer är de lokala regler som har beslutats av ledningen i din verksamhet.

Helt rätt!
En norm är en osynlig regel eller förväntning på hur vi ska vara, tycka och tänka för att passa in. I Nationalencyklopedin beskrivs det som det "normala" eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp.

Läs texten: Varför behöver vi prata om normer?

Normer är osynliga regler eller förväntningar på hur vi ska vara, tycka och tänka för att passa in. Alla individer och grupper förhåller sig till de normer som finns i de sammanhang där de befinner sig. Normerna kan påverka hur vi väljer att vara mot de vi har omkring oss.

Många normer är positiva, till exempel normen att hälsa på de man möter i stallet eller be om ordet istället för att prata i munnen på andra under en lektion. Vissa normer kan dock vara begränsande för de som avviker från det som anses vara det normala i en grupp eller i ett sammanhang. De normerna begränsar hur vi kan vara och hur vi kan bete oss i olika sociala sammanhang.

Om vi exempelvis ofta utgår från att en ryttare är tuff, modig och har lite “skinn på näsan” så kanske den som inte känner igen sig i detta och är lite nervös, orolig och rädd kring hästarna blir avvikande från normen och kan behöva försvara sig.

Vi behöver prata om normer för att kunna synliggöra och granska vilka normer som finns runtomkring oss. När vi ser och pratar om vilka normer som finns kan vi också granska dem. Det hjälper oss till exempel att förstå vilka i gruppen som påverkas positivt eller negativt av de normer som finns. De barn som påverkas negativt av en norm kan riskera att bli utsatt för kränkningar och deras möjlighet att utvecklas som individer minskar.

Halvhalt

Vilka normer finns i ditt stall eller det sammanhang där du är aktiv som ledare inom ridsporten?

Att lägga på minnet

Här är en sammanfattning från avsnittet om normer.

Tänk på att:

• Normer ser olika ut i olika sammanhang.
• Normer vägleder vad som är önskvärt/icke önskvärt.
• Normer kan påverka ens maktposition och ens möjlighet att påverka olika situationer, beroende på om man är inom eller utanför normen.
• Den som bryter en norm riskerar att bli behandlad annorlunda eller kränkas av personer i sin omgivning.
• Den som är inom normen har svårare att se att den finns och kan begränsa andra.
• Normer påverkar varandra, en person som bryter mot flera normer riskerar att bli utsatt för flera olika kränkningar på samma gång.
• Normer är föränderliga och kan påverkas av hur vi agerar.

Det innebär att vi:

• Aktivt behöver granska normer och roller i de grupper vi har framför oss.
• Alltid behöver granska vår egen position, roll och hur vi själva påverkar vår omgivning.
• Kan påverka, förändra och bidra den gemensamma tryggheten.

Fråga 1 av 3

Är det här påståendet sant eller falskt?

Det finns inga positiva normer.

1. Sant
2. Falskt
   

Det stämmer!
Det här påståendet är falskt Det finns normer som är positiva, till exempel normen att hälsa på de man möter i stallet eller be om ordet istället för att prata i munnen på andra under en lektion. Men vissa normer kan vara begränsande för de som avviker från det som anses vara det normala i en grupp eller i ett sammanhang. De normerna begränsar hur vi kan vara och hur vi kan bete oss i olika sociala sammanhang.

Fråga 2 av 3

I filmen i det här avsnittet ger Friends några tips på ett normkritiskt perspektiv. Vilka av dessa alternativ är med bland Friends tips. Du kan välja flera alternativ.

1. Anpassa dig till de normer som finns
2. Lyssna på andras upplevelser
3. Lämna plats

Det stämmer!
Att lyssna på andras upplevelser och att lämna plats åt andra är tips på ett normkritiskt perspektiv.

Fråga 3 av 3

Vilket av följande alternativ stämmer om normer?

1. Normer förändras över tid.
2. Den som är inom normen har lättare att se att normen finns.
3. Normer ser likadana ut i alla sammanhang.

Det stämmer!
Normer förändras över tid. Däremot är det svårare att se att normen finns om man tillhör normen. Och normer ser olika ut i olika sammanhang.

Hur ser det ut hos er?

Här är några reflektionsfrågor att ta med från det här avsnittet. Diskutera gärna tillsammans med några andra ledare inom din verksamhet och fråga gärna också hur barn och unga upplever att stämningen i stallet är.

• Kan du komma på en positiv norm samt en norm som kan vara begränsande för en eller flera grupper inom ridsporten?
• Hur kan normer i samhället överlag påverka om någon blir inkluderad eller exkluderad i till exempel en grupp på ridskolan?
• Vad finns det för normer inom ridsporten idag?
• Kan dessa normer vara begränsande för några grupper och vad skulle det kunna få för konsekvenser?
• Hur kan du göra i din roll som ledare för att se till att även de som bryter mot normer får utrymme att delta i verksamheten på lika villkor som andra?

Reflektionsfrågorna från alla avsnitt finns också i ett samlat dokument att ladda ner i kursens sista avsnitt, Stöd & Råd.

Hur ser det ut hos er?

Här är några reflektionsfrågor att ta med från det här avsnittet. Diskutera gärna tillsammans med några andra ledare inom din verksamhet och fråga gärna också hur barn och unga upplever att stämningen i stallet är.

• Ovan har du fått några tips på hur du kan främja en trygg miljö i ditt stall. Kommer du på några fler saker du kan tänka på eller göra?
• Vad skulle du tycka vore viktigt att de vuxna ledarna i ditt stall eller din förening gjorde för att stötta dig i ditt uppdrag som ung ledare?

Reflektionsfrågorna från alla avsnitt finns också i ett samlat dokument att ladda ner i kursens sista avsnitt, Stöd & Råd.

Hit kan du vända dig för stöd och råd

Föreningens styrelse
Om något inte går schysst till i din förening, vänd dig till föreningens styrelse. De har det yttersta ansvaret och bör få reda på om det är något som inte är bra.

Medlemsombudsmannen
Behöver du få stöd, råd eller bara prata om något som har hänt i din förening? Kontakta Svenska Ridsportförbundets medlemsombudsman på telefon 0220-456 00 eller mail medlemsombudsman@ridsport.se. Du bestämmer själv om du vill vara anonym eller inte.

Idrottsombudsmannen
Om du tror att någon bryter mot idrottens regler kan du kontakta Riksidrottsförbundets Idrottsombudsman på telefon 08-627 50 10 eller mail idrottsombudsmannen@rf.se. Idrottsombudsmannen har hjälp av experter på t.ex juridik eller barn- och ungdomsidrott.

SISU idrottsutbildarna
Ta hjälp av en konsulent från SISU/Idrottsutbildarna i trygghetsarbetet eller inspireras av bra verktyg och material på sisuidrottsutbildarna.se. Distrikten har anställda sakkunniga i barn- och ungdomsidrott som går bra att höra av sig till om du har frågor specifikt kring detta.

Idrottens visselblåsare
Om du inte vill eller vågar anmäla en händelse till din förening eller Svenska Ridsportförbundet kan du vända dig till Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst. Det kan till exempel handla om övergrepp eller trakasserier. För att du ska kunna vara helt anonym hanteras ditt ärende av en extern part - WhistleB, Whistleblowing Centre via whistleb.com

Friends rådgivning
Friends rådgivning ger stöd för det systematiska trygghetsarbetet i skolor, förskolor och idrottsföreningar. Vi ger råd, stöd och vägledning till barn och ungdomar såväl som skolpersonal, vårdnadshavare, idrottsledare och andra vuxna runt barn som upplever otrygghet och utsatthet. Kontakta rådgivningen på telefon 08-545 519 90 eller mail radgivning@friends.se

Bris stödtelefon
Till BRIS kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst, samtalet är gratis och du kan såklart vara anonym. Telefonnumret för barn och unga är 116 111. För dig som är vuxen och behöver information om frågor som rör barn finns BRIS vuxenlinje på telefon 077- 150 50 50. Det finns också en särskild stödlinje för dig som är ledare inom idrotten och behöver stöd i frågor som rör barn, telefon 077- 440 00 42.

Polis
Om du blir utsatt för eller bevittnar ett brott är det viktigt att anmäla till polisen. Det kan du göra själv eller mer hjälp av en vuxen. Vid pågående brott/akut ärende: Ring 112 Om du vill anmäla i efterhand: Ring 114 14 eller besök din lokala polisstation