Vetenskap och beprövad erfarenhet

• Enligt den senaste forskningen som finns tillgänglig kan vi konstatera att eftersom bettet ligger nära mungiporna, är detta en vanlig plats för bettrelaterade skador. (1)

• I en dansk studie där hästar undersöktes direkt efter dressyr och hopptävling, hade 9,2% skador runt mungiporna. I den studien såg man att hästar som tävlade på en högre nivå oftare hade skador, men man kunde inte korrelera det till typ av bett som användes. Potentiellt patologiska pigmentförändringar förekom oftare hos hästar som tränades på en högre nivå samt hos ljusfärgade hästar. Detta kunde ej kopplas till aktuell typ av bett som används eller disciplin som hästen tävlade i. Ärrbildning förekommer oftare hos hästar som tävlar på högre nivå. (2)

• När fälttävlanshästar i en finsk studie undersöktes direkt efter terrängmomentet hade 52% akuta skador i munnen, 39% av skadorna var lokaliserade innanför mungipan. Hästar som hade bett med en diameter på >17 mm eller <14 mm hade större risk för allvarliga skador i denna studie. (3)

• Straight from the horse’s mouth. What we can learn about rein tension by observing horse behaviour, Avhandling Marie Eisersiö; “6.6 The bit is not the problem… …it is the rider’s hand. As described throughout this thesis, pressure in the horse’s mouth from the bit involves several potential welfare issues for the horse including pain, mouth injuries, discomfort and misunderstandings.” (4)
  
  
• Baserat på egna erfarenheter vet vi att hästar som väljer/har vant in ett beteende där de lyfter upp och håller i/tuggar på bettet kommer slitage på de första kindtänderna (P2) kunna uppstå. I första hand blir det vanligtvis ett slitage på tuggytan. Det är oklart hur detta påverkar hästen initialt, vi har svårt att utvärdera huruvida detta ger sensationer i tänderna. (5)
  
  
• Över tid kan olika scenario hända, detta beroende av hästens hantering av bettet, typ av bett och ryttarens/kuskens hanterande av tygel/tömtag. Överrörlighet av P2 i underkäken är vanligt, det skapar inflammation av periodontiet och därmed en överkänslighet i tanden, vanligtvis förknippat med ridbarhetsproblem. Blir överrörligheten uttalad kan P2 rotera och foderinpackning mellan P2 och P3 uppstå. I vissa fall kommer P2 i överkäken slitas i tuggplanet så att P2 i underkäken slits mindre än avsett i tuggningen detta leder till att P2 i underkäken blir för hög och möter gomslemhinnan innanför P2 i överkäken, s.k. gombitning. Gombitning är sannolikt smärtsamt då det ligger en nervutgång mycket nära utöver slemhinnans normala känslighet, hästen kommer förändra sin tuggrotation för att försöka förhindra påbitningen. En förändrad tuggrotation leder till försämrat slitage och ätrelaterade problem på sikt. (5)

Referenser

1. Uldahl, M., Bundgaard, L., Dahl, J. & Clayton, H.M. Assessment of Skin and Mucosa at the Equine Oral Commissures to Assess Pathology from Bit Wear: The Oral Commissure Assessment Protocol (OCA) for Analysis and Categorisation of Oral Commissures. Animals, 2022, 12, 643.
2. Uldahl, M. & Clayton, H.M. Lesions associated with the use of bits, noseband, spurs and whips in Danish competition horses. Equine Vet. J. 2019, 51, 154–162.
3. Tuomola, K., Mäki-Kihniä, N., Valros, A., Mykkänen, A. & Kujala-Wirth, M. Bit-related Lesions in Event Horses After a Cross-Country Test. Front. Vet. Sci. 2021, 8, 651160.
4. Eisersiö, M. Straight from the horse’s mouth. What we can learn about rein tension by observing horse behaviour. Doctoral Thesis No. 2023:96, Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science. https://pub.epsilon.slu.se/32152/1/eisersio-m-20231114.pdf Länk till annan webbplats.
5. Rubin Y., personal communication.