ATG-talangen: ”Det är magiskt när allt faller på plats”

- Jag har inte fått den här känslan någonsin, det här är början på en väldigt spännande fortsättning, berättar Lina Andersson.

Redan under tiden i U25-landslaget red Lina för ”tränarnas tränare”, tyska Jonny Hilberath. Men sedan dess har det gått över fem år och först nu, genom ATG Talang, dök möjligheten upp igen. Lina, som ingick i ryttarutvecklingsprogrammet på nivå 4 under 2019/2020, åkte till Tyskland med Dalhems Aretos, den karismatiske hingsten som hon har gjort resan från unghäst till Grand Prix med och som hon har fått äran att förvalta åt hans ägare och uppfödare Hans-Yngve Göransson. Rörelserna sitter, men flytet har saknats. Liksom mjukheten i övergångarna och lättheten i ridningen.

- Jonny ser verkligen hur man som ryttare påverkar hästens rörelser. Jag har känt att Aretos puttar mig upp ur sadeln och jag har även velat ha honom mer självbärig, och det läste Jonny av direkt. Han tittar på varje detalj. Vilka signaler ger jag? Hur sitter jag? Hur rör sig hästen? Han har en fantastisk förmåga att se de där små, små förändringarna som gör jättestor skillnad för helheten, och det är magiskt.

En helt ny häst

I Holland handlar mycket om att producera hästar för försäljning, vilket kan bli på bekostnad av det långsiktiga arbetet. Något som blivit allt mer påtagligt för Lina de senaste åren. Väl i Tyskland fick hon backa bandet och fokusera mer på grunderna än på rörelserna. Skritt, trav och galopp – att Aretos skulle bära sig bättre, och vara mer lydig. 

- Jag vill att det ska vara stabilt och säkert i Grand Prix och i tyskarnas system gör ryttarna mindre och hästarna mer. Utmaningen är att få allt att fungera med små medel och förbättra flytet. Det är oftast det absolut svåraste. Och allt handlar om grunderna, säger hon.

I lugn och ro började Jonny lägga ”pusslet” Lina och Dalhems Aretos. Och med små justeringar, blev förändringen snabbt märkbar.
- Redan första dagen kände jag hur jag kunde andas och verkligen bli närvarande i sadeln. Och tredje dagen hade jag en helt ny häst, redan när jag började rida fram. Jag fick en så otroligt fin känsla och när man väl fått den är den enklare att hitta igen.

Träningen gav mersmak. Både för Lina och Jonny, som trots ett fullspäckat schema har erbjudit Lina att komma tillbaka.
- Det var så bra, det var så värt det. Jag är väldigt noga med att det ska vara på riktigt och byggt på bra grunder och det fick jag verkligen hjälp med, så jag hoppas kunna åka dit regelbundet. Redan nu har jag fått med mig en plan och en massa övningar, så det känns väldigt bra och hoppfullt inför framtiden.

Skribent: Jessica Ortiz Bergström